I somras var Stella och jag och hälsade på på två diabetesläger. Så himla inspirerande! Så otroligt värdefullt! Förhoppningsvis lika fantastisk upplevelse för alla barnen som för Stella och mig ;) Stella tyckte såklart det var supercoolt att träffa andra och lite äldre barn som också har diabetes typ 1!! Plötsligt fick jag inte ta något test på henne där, det kunde hon ju själv precis som de andra. Det märktes tydligt att det var skönt för alla som var där att de andra barnen fattade. Det FANNS tid att ta tester. Det FANNS andra barn som behövde en paus för att ta druvsocker. Det FANNS andra som visste hur det VERKLIGEN är att ha diabetes. För så mycket fattar jag; att har man inte själv diabetes så kan man ALDRIG riktigt fatta hur det är.

Jag delade ut frågeformulär till gruppen med äldre barn (13-17 år) där de fick svara på tre frågor. Såhär löd frågorna:

1. Låt oss säga att du fick ett barn som fick diabetes typ 1, hade du då gjort någonting annorlunda mot hur dina föräldrar gjorde? Om ja, vad?
2. Anser du att diabetesen tar mycket av din tid?
3. Vad är din största förhoppning/dröm just nu (förutom ett botemedel mot diabetes)?

Det var otroligt intressant läsning! Och så mycket de skrev!
På första frågan var det många som skrev att de inte hade gjort något annorlunda, att deras föräldrar gjort sitt bästa. Så fint <3 Några skrev att de skulle vara noga med att barnet skulle känna sig "normalt" och att de skulle göra mer för att våga släppa på kontrollen, våga lita på barnet och ha is i magen. Någon skulle engagera sig mer och göra diabetes lite roligare, någon tjata mindre. 

Albin, 13, skrev:
"Nej, jag tycker mina föräldrar gör det bra och jag får göra allt jag vill. Diabetes ska inte hindra mig."

På andra frågan tyckte majoriteten att diabetes är tidskrävande. Vissa kände sig tyngde och vissa menade att diabetesen tar tid men att det var okej. Många tycker det är mycket att ha i åtanke och ha koll på.

På sista frågan önskade sig många ett "closed-loop"-system; en insulinpump som känner av blodsockret och själv doserar efter behov. Vissa ville sänka sitt HbA1c och vissa drömde om ett bra jobb och en lycklig framtid med en bra hälsa. Störst var nog önskan om mer kunskap och förståelse från omvärlden. Det förstår jag verkligen. Så många fördomar som det finns - kunskap behövs !!! Men framförallt grejen med att ingen fattar, ingen kan föreställa sig, allt barnen måste ha ansvar för, koll på och göra BARA för att hålla sitt blodsocker på en hälsosam niva. Och om de misslyckas får det väldigt allvarliga konsekvenser. Det är en tillräckligt tung ryggsäck att bära på, bara det ansvaret och den vetskapen. Omgivningen ska inte göra den tyngre, tvärtom! 

Underbara barn - ni är BÄST !!!!!!!!! Strunta i alla som inte fattar, vi är sååå många som står bakom er och hejar och stöttar och lyssnar  <3

På Stockholmsmässan i veckan besökte 18.000 människor kongressen arrangerad av europeiska organisationen för diabetesforskning, EASD.

Ypsomed presenterade sin Ypsopump. En insulinpump med förfyllda insulinbehållare. Snygg och enkel med touch screen och bluetooth.

Dexcom visade sin nya G5 som med hjälp av bluetooth pratar med mobiltelefonen. Mobiltelefonen kan i sin tur sända vidare kurvan till fem olika mobiltelefoner över nätet. Den vill vi väldigt gärna ha <3 Kommer till Sverige inom kort.

Kaleido visade en insulinpump som ännu inte är ute på marknaden. Den består av en färgglad liten dosa med kort/lång sladd som fästes på kroppen. Till det används en handenhet. 

Detta var fint tyckte jag. Böcker och spel som lockar till samtal och tankar kring diabetes. Finns ingen svensk översättning idag, men jag registrerade mitt intresse för det i deras databank. Företaget heter Lilly.

Framme i Stockholm! Idag och imorgon är jag på EASD! En mässa proppad med diabetesspecialister på alla områden... Ska bli så spännande!

På väg upp till Stockholm

Hittade denna supergoda äppelkakan med vaniljsås - allt utan socker :) Äppelkake-receptet kommer från en gammal MåBra-tidning och vaniljsåsen från www.lchfrecept.com

Recept Äppelkaka
3 dl mandelmjöl
2 väl mogna bananer
1 tsk stött kardemumma
100 g smält smör
2 tsk fiberhusk
1-2 skalade äpplen i bitar, rullade i kanel

1 Blanda fiberhusk, kardemumma och mandelmjöl
2 Mosa bananerna och blanda i mjölblandningen tillsammans med det smälta smöret.
3 Smörj en form (24 cm). Häll i smeten, bred ut. Rulla äpplebitarna i kanel och tryck ner i smeten. Pudra kanel över kakan.
4 Grädda på 175 grader i 25 min.Sätt ev ugnen på grill och låt kakan stå ytterligare 5 min för mer färg. Prova med en sticka att kakan är klar.
5 Servera med vaniljsåsen

Recept Vaniljsås
3 dl grädde
1 vaniljstång
3 äggulor
2 dl vispad grädde

1 Skär upp vaniljstången och lägg den i en kastrull tillsammans med 3 dl grädde. Koka upp och ta sedan kastrullen från plattan. Låt stå och dra i ca 15 minuter.
2 Vispa äggulorna (om du använder sötningsmedel eller socker vispas det ned nu) och blanda med vaniljgrädden. Sjud såsen försiktigt under vispning tills den blir lagom tjock. Ta upp vaniljstången och låt såsen kallna.
3 Vispa resterande grädde, 2 dl, och vänd ner den i såsen strax innan den serveras.

Som många av er vet så har Stella insulinpumpen Omnipod. Efter en tids användande av denne fick jag erbjudandet att arbeta med Omnipod och det ville jag absolut! Jag arbetar med teknisk support på Omnipods jourtelefon och jag startar barn och vuxna på Omnipod i Skåne, Blekinge och snart även Kalmar län. Det är så oerhört givande och jag älskar mitt jobb! Jag har nu lagt till lite mer information om Omnipod här på hemsidan. Information som jag i mitt arbete upplever behövs lättillgängligt för alla användare. Klicka här för att komma till information om Omnipod :)