Pannkakstårta är ju hur lyxigt som helst! Denna goding är utmärkt för både celiaki och diabetes!

Vårt recept:

Pannkakor:
4 ägg
1/2 dl mandelmjöl
1 1/4 dl bovetemjöl
1 krm vaniljpulver
1-2 krm salt
4 dl mjölk

Vispa ihop allt utom mjölken. När smeten är klumpfri vispa även i mjölk. Alternativt kan man byta ut någon av mjölsorterna mot exempelvis cocosmjöl och mjölken kan ersättas av mandelmjölk. Stek i smör eller olja på het platta. Gillar ni tunna pannkakor kan det vara behjälpligt med två stekspadar. Varva sedan pannkakor med sockerfri glass eller vanlig vaniljglass. Vissa sockerfria glass-sorter kan smaka tråkigt, så välj en noga utvald om ni föredrar det sockerfria alternativet :) Toppa med grädde (vispad med lite vanljpulver blir gott!) och avsluta med jordgubbar och kokosflingor. Mmmmmm.....

(Vaniljpulver och salt är en riktig hit till baket! Det ger en rund, mjuk kaksmak.)

Underbara sommartid! För er som har första sommaren med pump vill jag passa på att tipsa om ett par saker :)



1. Ha alltid med extra uppsättning grejer så att OM pumpen lossnar så kan ni smidigt sätta dit en ny utan att avbryta en härlig utflykt. Ta även med rejäla plåster att fästa med om de skulle börja lossna litegrann. Med solkrämer/oljor och bad luckras klistret lättare upp.



2. Förebygg att pumpen trillar av! Se till att infusionsstället är riktigt rent och inte har feta tvålrester/oljerester/lotionrester. Desinfektera ordentligt och stryk SKIN PREP på torr ren hud. Det ger pumpen ett bättre fäste samtidigt som det lägger sig som en "extra-hud" som skyddar. Finns att få utskrivet på recept.



3. Tänk på att värmen påverkar insulinet i pumpen. Påverkan gör att insulinet verkar sämre, dvs man får ihållande högre värden, man behöver mer insulin för det tappar sin styrka. Märker ni detta så byt pump bara även om det inte är dags egentligen.



4. Med vissa pumpar kan man bada, t.ex med Omnipod. Den sitter ofta mycket stadigt och lossnar mycket sällan. Då kan det uppstå lite imma i fönstret, det är helt ok. Har ni inte en vattentät pump bevara den gärna i kylväska under badet.



5. Insulinbrist under bad kan inträffa om man har en pump man måste koppla bort vid bad. Ha som tum regel att aldrig vara utan pump mer än en timme. Kolla luftbubblor och koppla på, ät ngt och ge insulin eller bara ta insulin om du ligger högt. Alternativt kan man med fördel ta långtidsverkande insulin med spruta för att täcka upp eventuella risker för insulinbrist.





Vad har ni för tips inför sommaren? Eller behöver ni tips om något inför sommaren?

Chock. Panik. Skuld. Extrem oro. Överväldigande mycket information. Känslorna var många och starka. För extrema för att landa snyggt i när man fått komma hem igen efter intensiva veckor på sjukhuset. Där står man. Med ansvaret. Och barnet sitter där. Med känslorna. Det finns oändliga sätt att bearbeta detta på, men ofta gör man nog just ingenting åt det. Man har liksom fullt upp med att oroa sig, försöka skapa rutiner, ta blodsockertester, väga och räkna kolhydrater, räkna ut insulindoser, inte sova... Man stålsätter sig gärna och blir "stark" då. Det gjorde vi med. Jag tror man behöver mer. 

En sak som varit en fantastiskt bra terapi för både oss och Stella har varit genom fotoboken vi gjorde på nätet. Genom den kan hon minnas, hon kan berätta och visa på dagis och för nya bekantskaper. Vi föräldrar kan minnas, vi kan visa vänner och familj och tillsammans har Stella och vi kunnat titta, prata, minnas, gråta, skratta - BEARBETA. Visst tog det ett par timmar att göra den, men det kan ju också gå på tjugo minuter. Eller be en vän om hjälp att sätta ihop lite bilder! Stella var 1,5 år vid debuten och saknade ord. Desto viktigare blev det för henne att bearbeta. Det är viktigt både att få kännas och minnas kring den hemska tiden så den får lägga sig till rätta och läka. Det betydde oerhört mycket för oss att även våra nära och kära tog del av vårt trauma. De fick se fatta och känna de med. Vi förlorade nästan Stella. Det skakar man inte bara av sig.  

Här kan ni se vår fotobok...

För er som vill börja med kolhydraträkning skriver jag nu ett inlägg. Det är jättelätt så häng med här nu den som vill! I debuten kan det vara skönt att luta sig mot kolhydraträkning när man ska räkna ut hur stora insulindoser de olika måltiderna kräver. Även om man tycker att värden är lite väl oförklarliga kan det vara idé att se om det blir bättre om man doserar insulin utifrån vilken mängd kolhydrater man ätit. Med Stella behöver vi räkna kolhydrater för att hamna rätt i doserna, höftar vi någon gång blir det ofta helt fel. Vi avrundar till 5 och 10 gram kolhydrater. Till frukost brukar hon äta 30 gram kolhydrater och resterande måltider brukar landa kring 25 gram kolhydrater. Vi har märkt att om hon äter 50 gram kolhydrater en måltid så blir det väldigt svårdoserat, därför styr vi det så att det inte händer. Skulle det någon gång hända att hon vill ha en smörgås extra på morgonen och den totala kolhydratmängden landar på 45 så ger vi bara för 35 eller 40 gram kolhydrater, beroende på värdet innan frukost, eftersom den totala insulindosen blir för stor annars och hon riskerar att vara låg på testet vi 2 timmar efter måltidsbolus. Skulle vi däremot bara ge samma dos som vanligt hade hon blivit hög på det testet. Beräknas hon vara fysiskt aktiv efter en måltid ger vi insulin för allt utom 10 gram, då har hon lite att "leka på". Hoppas det inte låter för krångligt eller för övertydligt :) Vill skriva så att ni nyinsjknade också har en chans att hänga med, är ju så mycket nytt i början. Men det blir verkligen vardag av det! Det är en av anledningarna till att jag skriver denna bloggen, att inte alla ska begå samma misstag eller samma hårda skola. Vi som levt med det lite längre kan ju bana vägen lite snällt för er nya :)

Här hittar ni en länk till med en lista på livsmedel och vad de är "värda".
Printa ut och ge till förskola, skola, grannen, kompisen, farmor, morfar och till er själva.
Grönsaker räknar vi inte. Inte sås heller. Däremot bröd, pasta, potatis, ris, de flesta mejeriprodukter och allt som innehåller socker. Fett och protein behöver inte insulin, t ex ost eller kött.

När man då vet att ett glas mjölk (2dl) är 10 g, hur vet man då hur mycket insulin man ska ta? Jo, då räknar man ut sitt bolustal eller kolhydratkvot, dvs hur mycket insulin behöver du för 10 g kolhydrater? 2 enheter? 1 enhet? 0,5 eller 0,35? Vissa kör med något som heter 500-regeln för att räkna ut detta. Om du tar 50 E per dygn (basal och måltidsdoser totalt sammanräknat) blir din kvot 500/50=10. Det betyder att en enhet tar hand om 10 g kolhydrater. Kontrollera din beräkning genom att mäta för måltid och 1,5-2 timmar efter ett intag av 20 g kolhydrater. Blev det inte ett bra värde där - justera och prova igen. Denna 500-regeln stämmer dock inte för alla!!! Stella har 14 enheter insulin totalt per dygn. 500/14=35.  Det betyder att 1 enhet insulin skulle ta hand om 35 g kolhydrater. Det stämmer inte, hon tar 1 enhet insulin för 25 g kolhydrater. (Omräknat: 10/25= 0,4.) Alltså för 10 g kolhydrater får hon 0,4 insulinenheter. Det blir väldigt smidigt. Allt detta kan man få hjälp att ställa in av sitt diabetesteam, ring ner dem tills det klaffar ;) Har ni pump hjälper de till att programmera den att räkna åt er. Vi skriver in i Stellas Omnipod handenhet att hon ska äta 25 g kolhydrater till kvällsmat, då räknar den ut och föreslår 1 insulinenhet för det. Skulle hon ha ett lågt värde innan maten drar den bort lite av dosen och föreslår t.ex. 0,85 insulinenheter istället. Eftersom blodsockertestet görs i handenheten behöver man inte tänka ens. Vi godkänner dosen genom att trycka "Bekräfta", trådlöst skickas informationen till Stellas arm där podden sitter och sedan börjar den ticka då den doserar. Klart!

Frukostinsulin
Denna dos är oftast större. I Stellas fall mer än dubbelt så stor. 10 g kolhydrater kräver 1 hel insulinenhet. Prova er fram! Ät ungefär samma kolhydrater och sama mängd i några dagar tills det klaffar :) Nedan ser ni en väldigt god, E-medelfri och blodsockervänlig "färdigsmörgås", dvs inte hembakad ;) Kan varmt rekommenderas. På den nedre bilden ser ni en närbild på näringsinnehållet per 100 gram i detta bröd. Nu är de så snälla att de skriver ut hur många kolhydrater en smörgås innehåller, då är det bara att tacka och buga! Det är dock inte alltid det är så, men då kan man såklart räkna ut det själv med en enkel formel:

Innehåll per hundra gram x vikten i gram av det du ska äta  = Antal gram kolhydrater i det du ska äta.
(dividerat med 100)

Säg att en muffin innehåller 70 g kolhydrater per 100 g och väger 30 g:

70 x 30 = 2100

2100/100 = 21

Denna muffin innehåller 21 g kolhydrater. Vi avrundar som sagt då till 20.

Räknar ni kolhydrater? Vill ni börja? Eller har ni kanske slutat?

Varför får ett barn diabetes typ 1? Varför är Sverige så högt uppe på listan av drabbade länder? Varför, hur, när blev Stella sjuk? Frågorna bubblar inom oss alla som lever med diabetes varje dag. Man undrar hur det kan komma sig att skillnaden mellan länderna kan vara så stor. Enligt en artikel på Lunds Universitet kan man se att Sverige har en diabetesframkallande miljö. Man sägs ha två till tre gånger ökad risk att insjukna i diabetes om man är bosatt i Sverige. 
Varför? Vaccinerar vi tokigt? Tror inte det, många länder vaccinerar betydligt mer. Har vi mer miljögifter? Klart vi har mycket både i kost och i hygienprodukter, men inte mer än något annat land. Är vi för snåla med antibiotika? Kan vara så. Många länder ger antibiotika lite kvickare. Spåren är många, nedan kan ni läsa om vad jag tror är en stor bov.

Gluten och Välling
Detta starka protein sägs vara en trigger (läs mer här) och visst äter vi mycket gluten. Onödigt mycket.  Gluten och mjölk är det ingen som mår bättre av, däremot är det många som mår bättre av att INTE äta det. Det talades förr om vikten att få i sig kalcium för att slippa benskörhet, hur kan då Sverige ligga så högt i statistik över benskörhet samtidigt som de dricker mest mjölk i hela världen? Det finns bättre källor för kalcium än kalv-dryck. Blir tarmen stressad påverkar det immunsystemet, det borde vara skäl nog att dra ner på skiten. Jag äter inte gluten eftersom jag har celiaki. Så Stella fick inte gluten via bröstmjölken de 7 första månaderna... Sen var det välling. Varför envisas vi med det? Vad äckligt egentligen. Vad är det för kemi vi stoppar i våra barn? Först är vi så noga att amma och sen proppar vi i dem något pulver vi köper på ICA? Men man kopplar ju lätt ner hjärnverksamheten. Om den stora massan ger välling så är det väl bra då? Eller kanske inte? Vi gav ju välling så det stod härliga till. Sprutade välling både till höger och till vänster. "Kolla som hon njuter! Vad gullig hon ser ut med en flaska i munnen!" Härligt var det! Såklart utan gluten och utan tillsatt socker, man ville ju ge henne ett hälsosamt alternativ. Hon älskade ju sin välling så det var den hon mättade sig på, mat blev mindre intressant. När hon var 1 år och några månader ifrågasatte BVC varför hon inte fick gluten, det skulle vara viktigt för kroppen att få i sig det menade dem. Vi övertalades att prova och det gick bra. I några månader. Sedan började sjukdomsymptom komma. Trötthet, irritabilitet, störningar i matsmältningen, törst och många kissfulla blöjor. Vi bokade tid till läkaren för att ta ett celiaki-test när hon var 1 år och sju månader. Celiaki hade hon inte. Då. Det fick hon ett år senare. Vad hon hade var diabetes. Vi slopade välling och gluten där och då.
Välling kan jämföras med valpfoder. Kroppen får en boost av näring(?) - slurp(!) och på tio minuter har hon svalt 3 deciliter sörja med "näring". Valpar växer gärna för fort på sitt valpfoder, vilket resulterar i att alla kroppens delar inte hänger med. De får höftproblem med mera. Kan det då vara så att välling inte boostar kroppen utan chockar den? Vi som försökt dosera insulin till en flaska välling vet att det är stört omöjligt. Insulinet en diabetiker tillsätter har inte en chans att hantera en vällingflaska. Med den erfarenheten går tankarna snabbt till stressen det orsakar de insulinproducernade betacellerna. Snabb tillväxt sägs faktiskt stressa betacellerna. Deras överaktivitet gör att immunsystemet reagerar på dem och inleder det angrepp som kan leda till att cellerna dödas och till typ 1 diabetes. Läs mer i denna artikel på Lunds Universitets hemsida. Personligen fattar jag inte varför vi envisas med välling? Mat är väl bra? 

Vad har ni för terorier?