SOCKERDOCKAN
  • Blogg
  • Arkiv
  • Kost
    • Diabetes och Celiaki
    • Recept
    • Goda varor
  • Diabetes Typ 1
    • Omnipod >
      • TIPS
  • Om oss
  • Kontakt

CURLAR / KVÄVER VI / SER VI ?

29/1/2016

0 Comments

 
Picture
Tredje gången på raken: dubbelsexor!!! Jag blir utklassad =)

​När ett barn får diabetes ställs världen gärna på ända. Det är många föräldrar som känner så när ens barn får en diabetesdiagnos. För många, bland annat för oss, var det svårt att hitta tillbaka när chocken lagt sig. För det blir aldrig riktigt som det var förut. Med det menar jag ABSOLUT inte att det är kaos resten av livet =) Jag menar att det blir aldrig som förut, det blir något annat. Diabetesen kräver ju sitt, det går inte att förneka eller förtränga. Barnet är fortfarande det käraste och finaste man har. Man gör ju allt för sina barn. Man vill dem väl. Man oroar sig varje sekund. Och man oroar sig för framtiden. Alla föräldrar gör ju misstag med sina barn hur mycket man än försöker att göra rätt. Med diabetes förändras inte detta, men det blir kanske mer komplicerat. Det blir så mycket nya dimensioner och man kanske saknar egen erfarenhet, kan inte relatera, kan aldrig veta exakt hur det är att ha diabetes. Även om man vet hur det är att vara människa så är vi alla individer och det som är rätt för någon blir fel för någon annan. Att kompensera eller blanda in sina egna sorger för diabetesen kanske gör att bilden blir skev? Att man stundvis kanske har så fullt upp med att göra rätt med det man inte riktigt vet att man glömmer glömmer det man vet; hur det är att vara människa. 

Jag har mitt ovärderliga bollplank Gunilla Thelin, diabetessköterska på barnavdelningen i Helsingborg. Vi klurade på det detta ämne. Vad är curling i sammanhanget? När ska man avlasta och när kväver man? Och hela tiden kom vi tillbaka till samma svar. Om man ser barnet, den lilla människan, så vet man vad som är rätt. Låt mig utveckla:
Alla barn och vuxna har ett medfött behov av att bli sedd. Mamma och pappa är barnets främsta och viktigaste vittnen. Har barnet något extra som exempelvis diabetes behöver det gärna mer uppmärksamhet och tid. Man ska inte vara rädd för att älska dem mycket och ge dem mycket. Ju mer du ger, desto starkare barn. De känner då att de finns och får stark tro på sig själv. Prata och lyssna och umgås - där öppnas dörrar till både insikt och ömsesidig respekt. Vissa barn är mer krävande än andra. Fram tills för något år sedan tyckte jag att Stella var väldigt krävande. Jag försökte stävja detta på olika sätt/uppfostra istället för att faktiskt ge henne vad hon bad om - dvs vad hon behövde dvs mer uppmärksamhet. Jag trodde jag skulle göra det värre genom att tillfredsställa behovet, som att behovet skulle växa oss ur huset eller något. Men som Gunilla säger; Föräldrar gör som de känner till. Ju tryggare och mer medveten man blir desto mer kanske man utvecklas vidare. 

En annan faktor är det negativa som diabetes medför såsom sorg, oro eller rent praktisk belastning. Detta tynger ofta föräldrar av naturliga skäl. Här kan man vara försiktig med att dela med sig av sina känslor till barnen. Det är inte vår uppgift att tynga dem - tvärtom! 

Och då kommer vi in på curlingen. Är det då att "curla" om vi skyddar barnen från allt hemskt, jobbigt eller tråkigt? Det beror lite på hur och av vilken anledning. När det gäller våra negativa känslor kring diabetes är barnen sällan hjälpta av dessa - de kommer att utveckla sina egna. 
Curla gör du om du sparar tid genom att hjälpa. Man vill skynda på. Curlar gör du även om du låter barnet slippa saker som DU tycker är jobbigt. Man är då rädd för den smärta som man själv upplever genom att göra vissa saker och man tänker att barnet kan få slippa det. Känn efter! Var ska man avlasta? Var med barnet och se det. Då ser man var man ska backa och var man ska stiga fram. De saker som är jobbiga för dig kanske är helt ok för barnet. Exempel:
Man kan tycka det är jobbigt att gissa sig till vad barnet ska äta. "Tänk om jag ger för mycket nu och så vill hen inte ha? Och ger jag inte allt nu så blir kurvan dålig sen..." Respektera barnet och fråga =) "Kommer du äta allt?" De små barnen kan tycka att det är roligt att få frågan och bli respekterade och sedda - inte bara utsatta för att vuxna bestämmer. Då väcks kanske ett intresse? Det är dessutom ett tillfälle att träna sig i diabetesen och ta ett naturligt ansvar. Stella blir lite väldigt ansvarsfull i rösten när hon meddelar "Mamma du kan ge insulin för hälften, tack."
Sedan kanske det är superskönt om mamma eller pappa alltid ser till att mätväskan är rätt packad inför skoldagar. Det kan vara skönt att känna att man har avlastning och backup och att man har en dialog i vad som känns ok eller varför något inte känns ok.

Nu måste jag fixa fredagsmys!! Ikväll blir det pommes och lövbiff med god sallad här hemma! Sen väntar soffan med hyrfilm, popcorn, grönsaksstavar och dipsåser. Njutning det =) Trevlig helg på er!!
0 Comments

DIABETIKERNS VERKLIGHET

22/1/2016

1 Comment

 
Picture
Innebörden av diabetes är lite övermäktig att förmedla. Ens egen verklighet är så självklar för den som innefattas av den att man ibland blir förvånad, påmind eller kanske stött för att utomstående inte vet precis hur man har det. Knäppt va? ;) Pratade med en annan diabetesmamma för ett tag sedan om just detta. Ett typexempel på en sådan situation är om någon - i all välmening såklart - frågar hur det går med diabetesen och om det är bättre eller om man hittat rätt i inställningarna. Och det finns ju dessvärre ingen korrekt inställning eller förbättring som sådan. Ibland gör man rätt och ibland gör man fel.
En befogad följdfråga på detta vore ju:
"Men om ni vet att ni gör rätt ibland - varför gör ni inte alltid så då? Rätt alltså. Då borde det bli bra?"
"För det är aldrig samma sak som ÄR rätt från ena timmen till den andra. Man kan bara chansa."
Då känner man sig lite omöjlig att prata med :)
På dagarna parerar man ständigt så att blodsockret ska ligga bra. Lågt kan vara farligt och högt kan vara skadligt på lång sikt, så det är viktigt såklart. Diabetesen sover inte på natten, ouppfostrad som den är;) Många som har barn med diabetes är uppe på natten och sticker dem i fingrarna, matar dem, ger dem sprutor och borstar deras tänder. Ungefär en natt i veckan ligger blodsockret bra nattetid här hemma och då sover vi välllllldigt gott!! Vissa nätter är man uppe två ggr. Andra nätter är man uppe tio ggr. När man berättar att man varit uppe 11 ggr en natt tror nog folk man överdriver. Det känns nästan som om man står och ljuger när man säger det. Men bara för att det låter nästan omöjligt. Men sant är det. Det ÄR svårt att begripa om man inte själv är en del av en diabetikers verklighet. Det är mycket jobb även om man har bra hjälpmedel som till exempel kontinuerlig blodsockermätare eller insulinpump som många har idag. Även om barnen avlastas i stor utsträckning från ansvar såväl som praktiska sysslor som kommer med diabetes typ 1 så påverkas de mer än vi kanske tror. Samlar just nu information och inspiration till nästa inlägg som kommer att handla om:

Curlar/kväver vi/ser vi våra diabetes-barn?

1 Comment

            MILJÖN IN MIND

12/1/2016

0 Comments

 
Picture
Kom ihåg att tänka på miljön!
​Podar, sprutor, nålar och insulin är inget vi vill belasta vår miljö med <3
Recycling Box till podar beställer ni på service@ypsomed.se så kommer de hem i postlådan. När Recycling Box är full lämnar ni in den på posten bara. Sprutor och insulinrester och annat smått och gott hamnar i gula burken som hämtas och lämnas på apoteket. 
Picture
​Bild
0 Comments

BLODSOCKRET I BACKEN

10/1/2016

0 Comments

 
Picture
Studsmattan är en sänkare av stora mått, men backen är inte långt efter! När de springer upp och åker ner så flyger nästan blodsockret nedåt fortare än pulkan! Dexcom hinner inte med i sådana snabba fall så det blev stick en gång i kvarten typ. Efter första dagen i backen tog vi med center-choklad på rulle som vi vet ger sega höga blodsocker - ett hett tipsför snabbsjunkande aktiviteter. Finns väl nyttigare alternativ men barnen var glada ;)
0 Comments

VI I TIDNINGEN "DIABETES"

4/1/2016

0 Comments

 
Picture
Picture
Hej!
​Och god fortsättning!
En liten artikel om den här bloggen och om Stellas diabetes finns att läsa i senaste numret av Svenska Diabetesförbundets tidning "Diabetes"!!
0 Comments
    Picture






    Stötta Barndiabetesfondens viktiga arbete. Swisha din gåva till 9000597.

    Archives

    February 2023
    November 2018
    April 2018
    March 2018
    January 2018
    December 2017
    November 2017
    October 2017
    September 2017
    August 2017
    July 2017
    June 2017
    May 2017
    March 2017
    February 2017
    January 2017
    December 2016
    November 2016
    September 2016
    August 2016
    July 2016
    June 2016
    May 2016
    April 2016
    March 2016
    February 2016
    January 2016
    December 2015
    November 2015
    October 2015
    September 2015
    August 2015
    July 2015
    June 2015
    May 2015
    April 2015
    March 2015
    February 2015
    January 2015
    December 2014
    November 2014
    October 2014
    September 2014
    August 2014
    July 2014
    June 2014
    May 2014
    April 2014
    March 2014
    February 2014

Powered by Create your own unique website with customizable templates.